Politik utan känsla

Återigen kräker politikerna ur sig svada efter svada. Den här gången refererar man dessutom till Norge och det de gjort ”fel”…

Vad exakt, är det som är så svårt? Jag har nog inte riktigt förstått det här men, är man sjukskriven så får man alltså inte jobba lite om man kan? Så vida inte Försäkringskassan säger att det är okej förstås? Är det därför det är så bökigt?

Det verkar ju i så fall helkorkat! Om jag är sjukskriven heltid och sen känner att jag kanske skulle kunna jobba ett par timmar tre dagar i veckan någonstans, då kan jag inte göra det? Som sagt, helkorkat! Enkelt åtgärdat. Procenten av ”extrajobbsinkomsten” dras från sjukpenningen. Tada! Lika mycket pengar, men man får faktiskt jobba om man kan. Hur svårt ska det vara liksom? Eller är det så redan? Jag vet inte. Jag behöver egentligen inte veta. Men jag är nyfiken på hur det funkar egentligen.

Som det låter på Husmark är väljarna fårskallar (observera att det är min högst personliga känsla, inte nödvändigtvis sant). Idioter som måste styras och ställas med för de kan minsann inte tänka eller ta beslut själva. Det låter också som Husmark alltför länge varit borta från verkligheten. Hon verkar inte kunna se hur väljarna lever. Å andra sidan är man ju sig själv närmast. När jag förklarar en problematik gör jag det ju självklart ur min egen synvinkel, inte någon annans. Däremot kan jag tycka att en politiker, som representerar så många människor, bör ha en vidare syn, ett större perspektiv och inse att inte alla har det lika fett som hon/han har.
Borde man inte kunna kräva av en politiker att han/hon ska kunna det?

Grejen är att politikerna koncentrerar sig på helt fel saker. Det är inte de sjukskrivna som ska konverteras till arbetslösa, det är bidragsfuskarna som ska konverteras till arbetande skattebetalare.
Som det är nu så hamnar massvis av sjuka människor ”mellan stolarna” (inte för att det gör nåt enligt Reinfeldt som tidigare sa nåt om att ”det är oundvikligt att vissa kommer i kläm”. Eh..? Skön människosyn…)
Människor som redan har det svårt i och med sin sjukdom blir helt plötsligt arbetslösa och måste söka socialbidrag.

Där har MP en god idé och jag hoppas de fortsätter fila på den så den blir så perfekt den kan.

Hur får man fast fuskarna då? Skitenkelt! De är inte så många som en del tror (dvs de som skriker högst om att alla sjuka är simulanter och har ”betald semester”… idioter) Alltså bör man koncentrera sig på att utreda personer som FKs handläggare (de som tidigare jobbade alltså, de som kunde det här med sjukdomar och diagnoser) redan tidigt höjt på ögonbrynen åt. Gör oanmälda besök, gå på magkänsla, spionera (som tydligen har gjorts tidigare) och lyssna på vad som inte sägs på de möten som görs.

Jag gissar att i princip alla sjukdomar förvärras av stress. Rädslan att stå utan pengar till hyra måste få stressnivåerna att skjuta i höjden. Mänskligt? Knappast.

Regeringen tjänar multum på att ”friskskriva” sjuka människor eftersom socialbidraget är lägre än sjukpenningen. Och vem ska ha alla de pengarna? Mmm, just det… skattesänkningar för oss ”lyckliga jävlar” som har arbete.

Tack så hemskt mycket… eller inte. Om Sverige ska se ut på det här viset, inhumant och fördömande, då vill inte jag vara med. Jag betalar gladeligen högre skatt för att få ett mer humant klimat och jag tror dessutom att sjuka människor som inte behöver vara rädda att mista sina hem, mår bättre i längden och … häpp! Kanske faktiskt kan arbeta några timmar i veckan…

Politiker är så verklighetsfrånvarande att det är skrämmande. Vad tusan händer med folk som hamnar i maktpositioner som regeringspolitiker t ex? Så fort de sitter där vid makten så glöms det att alla andra ”fattiga sjuka bidragstagarfuskare” faktiskt är människor. De ska inte synas. Någonstans. De ska bort. Väck! Var finns hjärtat?

Varför vill man straffa ut människor som, varken bett om att bli eller ens vill vara, sjuka?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Kommentarer till: "Politik utan känsla" (1)

  1. Bra skrivet, från hjärtat och rakt in i min hjärna så att det gör ont. Enkelt men på samma gång så komplicerat – vi enkla, små människor vill ha våra liv så för det räcker med all elände, men våra politiker måste komplicera allt – inte konstigt att sjuka vill ta livet av sig. Som sjuk kämpar man, kanske i åratal, att hitta en balans i livet så att lättare kunna uthärda det svåra – ohälsan, ekonomin, det sociala nätet, olika förpliktelser mm. Och så knackar myndigheterna på och börjar jävlas. Varför just med oss sjuka? Ju, för vi är maktlösa, utsatta så vi kan redan allt detta med omänsklighet, avsaknad av empati, dåligt bemötande, särbehandling…
    När makteliten fattar sina viktiga politiska beslut så blandar de aldrig in vare sig etik eller moral – förutom avsaknaden av empati är de i akut brist på just de två ovannämnda företeelser eller mänskliga egenskaper. Det som vi kallar för dygd – det är svårt att hitta hos borgarna. De tänker enbart på sina miljoner de tjänar om året genom att jävlas med oss som får sammanlagt (i alla fall jag) 125 tusen om året. De är totalt avskärmade aV VERKLIGHETEN, MEN INTE VI SMÅ VANLIGA SJUKA OCH UTSATTA FÖR VI MÅSTE BROTTAS MED VERKLIGHETEN VARJE DAG OCH DYGNET RUNT, ÅRET OM.
    Dessutom är de uptagna med maktkampen och maktspelets regler – det fulla äckliga slagsfältet i maktens korridorer, smutskastning, lobbyverksamhet, pengarna, posteringar, hemliga pakt – allt för att behålla makten. Vi får bara smulor och ska vara tacksama för det, för vi kan inte slåss längre – vår folkliga makt är oss fråntagen för länge sedan. Annars skulle vi aldrig tillåta att borgarna urholkar vår välfärd och skadar vår demokrati. Men tyvärr – vi valde dem 2006 avsiktigt och helt lagligt. Vilket säger bara en sak: man ska aldrig lita på en politiker 100%. Tom. de som lovar att de ska göra allt och satsa 110% och kämpa för folket ljuger. De ska satsa 100% men för sig själva, resterande 10% är för oss och annat.
    Så svaret på din sista fråga har du redan – det är gatans lag som alliansen är bra på, fast de är överborgare – från fina hus och hem. Att slå på den som redan ligger, som är försvagad på alla sätt och viss är lätt och enkelt. Men det jag vet är: när man fortsätter slå på en som redan ligger nedslagen, det enda kicket man känner är – totalt misslyckande. För man har slagit ner en människa som är formodligen bättre människa en den som slår. De som slår kräver respekt genom att osamka fysiska och psykiska skador, att framhäva rädslan hos den nedslagne. Men man kan aldrig utkräva respekt – det måste man förtkäna genom sina goda handlingar. När det gäller mig själv så hyser jag absolut ingen respekt för ett flock ljugande hycklande omoraliska individer som känner enbart förakt för de små utsatta som ska offras för att de rika ska bli ännu mer rikare på fattigas bekostnad. Förresten – snacka om politikerförakt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: