Säkert. Men gårdagen var något av det värsta jag varit med om. Satt i bilen i 10 timmar nämligen.

Varför? Det snöar i Stockholm. Då blir det så.

Åkte från jobbet 10.30, för att hinna hem och gå ut med hunden och sen jobba hemifrån. Kan säga att vädergudarna tyckte annorlunda.

På morgonen hade jag skottat och borstat fram bilen från 30 cm snö. Jag borde stannat hemma. Men jag hade inga datorer med mig så jag var tvungen att åka till jobbet och hämta de. Jag borde åkt till jobbet, hämtat grejerna och sen åkt hem igen direkt. Men näe, jobbade som sagt till 10.30.

10.30 – Påbörjar resan hemåt, 3.2 mil bort.

12.20 – Har tagit mig 8 kilometer. Tunnlarna är blockerade, är det lite lutning uppåt så är det blockerat av långtradare med sommardäck som fastnat och så snömodd då. Trots att jag inte druckit något kaffe och gick på toaletten innan jag åkte så börjar jag bli rejält kissnödig, ”inte kissnödig, inte kissnödig, inte kissnödig”. Kliver ur bilen för att titta ner på situationen i körbanan under mig, totalstopp.

14.40 – Har tagit mig ytterligare 200 meter. Börjar bli jobbigt nu, så jag öppnar bak- och framdörren på bilen och lättar på trycket. Nöden har ingen lag som det heter. 😉

19.05 – Det börjar rulla så jag vrider om nyckeln för att följa efter alla andra. Ingenting händer, biljäveln har dött! Panik, frustration och energidränerad så kommer tårarna och skriken. Då dyker han upp, riddaren i svart rustning (eller ja, en Lexus SUV haha!) Han kramar om mig och jag piper ”Jag oooorkar inte mer nu…!”
”Näe, jag såg det… vi fixar det här, jag har startkablar”
svarar han. Strax efteråt dyker ett par upp och vill hjälpa till. Vilken omtanke, vilka fantastiska människor! Bilen hoppar igång igen och jag får förmaning om att inte stänga av motorn igen. Miljömuppen i mig mår illa men jag vill hem nu!

19.35 – Nästan ute ur tunneln (ca 400 meter från där bilen dog) och uppe på motorvägen. Så dåligt plogat att det inte går att köra fortare än 40. Bilen hoppar och studsar i vägbanan men jag skiter i det, jag är på väg hem!

20.30 – Äntligen hemma!

Dessutom bröt jag en nagel… bajsdag! Så resten av veckan jobbar jag hemifrån, tydligen lika kaosartat på vägarna idag. Men jag har i alla fall mina datorer med mig hem haha!

Hur har ni det då? 😉

trafikkaos

Killarna på bilden nere till vänster erbjöd sig att köpa kaffe till oss i kön men jag var så jefla kissnödig då att jag tackade nej 🙂

Annonser

Kommentarer till: "”Det finns de som har det värre”" (4)

  1. Men herrejävlar vilken dag (pardon my French!) Din stackare!! Och tänker med fasa på dem i kön som hade små barn med sig… ryser vid blotta tanken.

    Hur mår du idag? Underbara människor som ställer upp för varandra 💚

    • Hörde på radion att en tjej satt fast i tunneln i princip lika länge som jag, med sin tvååring! Inget vatten, ingen mat… Hade jag sett henne hade jag erbjudit mig att gå och handla åt henne också (jag lämnade bilen och kutade iväg till macken för att handla nåt att äta nämligen).

      Trött som fasen och ont i kroppen men jag sitter tryggt hemma och tänker inte ge mig ut mer än nödvändigt idag. Ja, jag satt i bilen sen och grinade för att folk är så jävla snälla! ❤
      Börjar nästan gråta igen nu, är så himla trött!

  2. Nemos matte sa:

    Jösses, vad jag är glad att jag bor på landet! Vi snöar också in, men slipper åtminstone fastna i bilköer. 😉 Brrr, vilken upplevelse..!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: