Arkiv för kategorin ‘man ba’ VA?!’

Lägga ner?

Näe jag tror jag har kvar bloggen faktiskt, ibland  måste jag ju skriva av mig. 😉

Just nu dricker jag vin, surfar på Hemnet och tänker lite allmänt på livet.

Det är stora förändringar på gång.

Har börjat med KonMari, underbar  ”städ”-metod. Jag är helsåld! Fantastiskt  hur mycket kläder jag har egentligen…

En hel del blev slängt, en annan del blev skänkt till bättre behövande och ändå har jag vansinnigt mycket kläder kvar… Imorgon tar jag tag i köket, jag älskar den här metoden! Som erfaren och traditionsfast slarvmaja trodde jag inte en sekund på att jag kunde bli KonMari:ad, men joooo… det gick fasen det med! Underbart! 😀

Annat som händer då?

Jag ska flytta till exempel. Ganska långt bort. Därför surfar jag på Hemnet. Har fått lånelöfte nämligen. Hur sjukt!? Jag ska bli VUXEN! På riktigt!! 😯

Ska byta jobb. Därför jag surfar på Hemnet, också 😉

Funderar på var Nemos matte tagit vägen. Varför har hon inte FB? Eller Instagram? Kom igen nu! 😉 ❤

Sjunga på Smule är kul, har nu fler följare än jag följer själv. Älskar att larva loss med karaoke! Spelar ingen roll att jag ibland sjunger helt jätte-obra, det är kul! Och det är det Smule handlar om, ha kul!

Hur har ni det?

Annonser

Som en mardröm

Fy fan vad hemskt jag drömde! Drömde att jag bodde i en superstor lägenhet och hade två ”husor” plus att jag skulle ha en ny hundrastare på gång som skulle komma dagen efter (som idag). På natten dör Lix. Och på morgonen när mina husor kommer in och ska fixa frukost och sånt till mig så dyker nya hundrastaren upp också. Och jag snyftar fram att det inte är någon idé att hon tar av sig jackan eftersom Lix dog på natten. Sen börjar jag gråta hysteriskt, gömmer ansiktet i händerna och vill bara att verkligheten ska försvinna. Då känner jag att en av mina husor sätter sig på sängkanten och stryker mig över håret. Då vaknade jag.

Grejen är att det här med nya hundrastaren har utvecklat sig i en riktning jag inte känner mig helt trygg med. Det är visserligen ett företag, det betalas vitt och så men alltså… vilken jävla kass organisation! 

Högste chefen plus hundrastaren och en till var ju hos oss för att introducera sig och hälsa på Lix för några veckor sen. Jag har fått tre felaktiga fakturor innan jag fick den korrekta. Har försökt få svar på exakt när hundrastaren ska börja (”nån gång i juni”), sen blev det i slutänden idag. Igår kväll ringde högste chefen och frågade om jag träffat hundrastaren. Ungefär där började jag fundera på om hon var senil eller bara nonchalant. Ja när ni var här svarade jag. Tydligen skulle hon ha kommit till mig själv också, för att kvittera ut nyckel. Jag sa att jag skulle vara hemma första veckan för introduktion. Då frågar hon varför. Jag förklarar, återigen, att Lix är avlad till vakt och jag vill vara säker på att hon blir insläppt av honom och att han känner sig trygg. Då frågar hon om han kommer attackera om inte jag är hemma… suck. Hur ska jag kunna veta det, situationen har aldrig uppstått men jag vill vara på den säkra sidan. Då vill hon att jag ska följa med hundrastaren ut på promenad också, för att provgå? Eh? Det pratade vi aldrig om tidigare. Jag jobbar. Ska jag dessutom betala för att gå ut med min egen hund? Lite grinig är jag allt haha!

Det här har gjort att jag inte litar på hundrastarens förmåga att ta hand om min hund. Han är lite speciell (typ asrädd för vissa cyklar, mopeder och tycker att allt han ser är hans och vill gärna ha mycket utrymme i möte med andra hundar) men han är inte farlig. Däremot, går han med någon som är osäker kommer han utnyttja det, han är inte dum nämligen.

Känns inte seriöst tyvärr. Dyrt är det också. Eftersom jag jobbar vet jag inte ens om jag har möjlighet att följa med på promenaden men känner att jag måste, för att lugna henne typ?

Men det här med ”provgå”? Vad händer om hon inte klarar av att gå då, får jag tillbaka mina pengar då? Det här är en jävla soppa och jag är less.

Blir väldigt fullt upp idag. Först jobba, sen vänta på hundrastaren. Efter det kommer hyresvärden och sen måste jag skynda mig att äta så jag hinner ut i fält och jobba en sväng innan hundrastaren kommer igen på eftermiddagen… phu! Kanske kan lägga om jobbet så jag slipper åka idag… Stress är inte bra för min IBS-mage…

Hade ni en skön helg!?

Långhelg igen!

Himla soft tid på året det här haha!

Tog dessutom ledigt imorgon så det blir extra långt för mig (slipper jouren! Eller ja, jag bytte med en kollega så nästa gång har jag två dagar på raken).

Är ju ute och jobbar ibland och den jag pratar och träffar mest ute har en förmåga att säga mitt namn i typ varannan mening. Plus, gärna stå och fippla med verktyg samtidigt eftersom han (vi kan kalla honom R) inte verkar veta vad han ska göra av händerna. Blev lite förundrad men så tänkte jag att han kanske har lika dåligt minne som jag och upprepar sig för att komma ihåg vad jag heter. Fast han är ju bara typ 20 å en kvart gammal så det bådar ju inte gott för framtiden haha! Så minnesvärd jag är… 😛

Igår pratade vi i telefon och då började han med att säga att jag skulle åka till en viss adress och där prata med gräv-killen (för att veta vad jag ska göra och var). Sekunden efter ändrade han sig: ”Eller nej förresten, jag kommer och visar dig istället”.

Oookej…

Grävkillen visste exakt vart han skulle gräva och vart jag skulle vara såatte…

En kollega på kontoret undrade om jag fått en liten beundrare på halsen eftersom vi hörs så frekvent jag och R.

Möjligt, jag är ju helt fantastisk haha! Händer då och då att såna där ”smågrabbar” får glitter i ögonen när de träffats av min explosiva charm. Detta trots att jag är typ 15 år äldre än de? Bara tacka och ta emot hehe!

”Tyvärr” verkar R vara en riktigt bra kille, så jag får passa mig så jag inte trillar dit. Kan bli jobbigt att jobba med honom då 😀

Den yngsta jag faktiskt interagerat med på ett mer fysiskt plan ( 😉 ) var 14 år yngre. Trodde det skulle vara jättebra men satan så uselt sex! (Kanske ska poängtera att han var 22 så ni inte tror jag gjorde nåt olagligt haha!)

Bästa sexet hade jag med ett ex, han var 15 år äldre. Erfarenhet slår ungdom…

Hmm, nu lallade jag iväg lite men men. Sitter och väntar på svar från en kollega och insåg precis att jag inte fått något för att jag skickade frågan 06.10 och de på kontoret brukar starta vid 8-rycket.

Ha en bra dag!

Trafikpoliswannabe

Hehe, nu har jag återigen ”skvallrat” på en förare som representerar ett företag. Skrivit till chefen att jag var på god väg att ringa polisen pga förarens sätt att framföra fordonet. Jag blir fan skogstokig, bilen vinglade, körde typ 40 på 30-sträcka, körde sen mellan knappt 40 och typ 60 på 50-sträcka. Och dessutom… kanske det som stör en blinkersfascist som jag allra, allra mest – blinkade VÄNSTER och svängde ut HÖGER ur rondellen!

För i hela helvetets mulltoa! Blinka. Dit. Du. Ska! Gaaaaaaaaaaaaaahh!

Nåja, jag har varit ute på jobb idag. Också.
Igår blev jag utskälld av en (förvisso skitglad) hund och idag blev jag tvångsgosad med av en supersöt liten katt. Tyvärr var ju katten lika förtjust i att fotas som min hund är men ändå, så himla söt!

Jaja, imorgon har jag tagit ledigt (behöver sovmorgon)! Sen är det bara två jobbdagar kvar och så helg igen haha!

Lycklig

Just i detta nu i alla fall, min lilla skrutt på fyra ben, den där som fyllde 10 år för en dryg vecka sen, han ligger och snarkar i sin säng i köket. Han som igår busade med sin födelsedagsleksak, som flera gånger låtit bli att göra utfall mot andra hundar och som bara blir gosigare för varje dag som går. Min mysfis!

Jag är också rätt lycklig över att jag känner mig mer trygg i min nya arbetsuppgift. Den som innebär att jag får vara ute i fält och borra i sten och bestämma massor själv. Dessutom lyssnar gubbarna ute i fält på mig och litar på mitt omdöme, älskar det!

Har insett att jag måste ta tag i mina hörselproblem så igår bokade jag tid hos en hörselspecialist eller vad jag ska kalla det. Att jag har mild tinnitus vet jag redan och har vant mig vid, det stör mig inte så mycket faktiskt. Men jag har problem med vissa ljud, vissa gör ont och andra får det att krypa i kroppen på mig av stress. Sen var det det här med att jag faktiskt säger ”va?” väldigt ofta. Inte för att jag inte lyssnar, utan för att jag helt enkelt inte hör. Har en kollega som ofta mumlar och efter att ha sagt ”va?” två gånger och jag fortfarande inte hör så kör jag med lika mumlande ”svar” tillbaka till honom. Verkar funka så här långt i alla fall haha! Får höja volymen på tv om det inte är textat också.

Tyvärr hade de inte tid förrän om en månad men i alla fall, det är ju liksom inte direkt akut 🙂

Ja, inte blir det bloggat lika ofta numer men jag har vansinnigt mycket att göra (dessutom måste jag försöka städa undan så det inte ser ut som ett bombnedslag när kompisen F kommer i helgen)!

Har ni det bra?!

Konstiga drömmar

Ja, jag drömmer ju ganska mycket, och tydligt och de senaste två nätterna alltså.

Igår natt var jag först ute på nån sorts äventyr med en massa människor från den Facebook-grupp jag är med i som är för oss i kommunen.

Jag känner ingen av de personligen (de i drömmen i alla fall) men en av killarna svansade efter mig och honom kunde jag namnge med både för- och efternamn. En liten skit, typ 16, som i drömmen tyckte jag var typ det bästa som hänt sen Iphone släpptes haha! I början var allt soligt och glatt men i slutet av drömmen var jag jagad, lillskiten mördad och nu stod mördaren över mig och tryckte ett järnspett i ryggen på mig. Det gick aldrig rakt igenom (väckte nog mig själv) men jag var livrädd och försökte fly men jag kunde inte röra mig. Runt om mig låg alla mina ”äventyrskamrater”, döda, slaktade av den store, kraftige mannen med svarta kläder och mask för ansiktet…

Lite stressad kanske..?

Inatt drömde jag om pappa.

Jag var tillbaka i huset där vi bodde när de skilde sig. Det bankar på dörren och jag går och öppnar. Jag är vuxen i drömmen. Pappa står utanför, han ser så ung och fräsch ut? Solen skiner. Inte ett spår av åren av missbruk? Han är stressad, rädd och tydligen jagad. Han vill inte komma in och jag vill inte släppa in honom heller. Men han vill säga nåt eller kanske bara se mig innan. Innan vad?

”Jag hinner inte, jag måste gå nu” säger han och försvinner i en dimma. Men han ler lite. Utan ord säger han att han saknar mig. Borta.

Funderar på om jag kommer få ett dödsbud idag eller om det helt enkelt är så att jag bara saknar att ha en pappa som inte först och främst fokuserar på sitt missbruk och sig själv…?

Drömmar alltså. Jag älskar att sova och älskar att drömma men ibland alltså… min hjärna är full av fantasi och kan koka ihop de konstigaste drömmar haha!

Drömkille

Vilken härlig dröm jag hade inatt!

”Han håller om mig, hårt, hårt. Vill vara nära. Han säger att det snart är vi.

Jag ser honom tala med sin fru, hör hur han säger att han inte älskar henne längre, att han blivit kär och bara vill vara med mig. Hon ber honom packa en väska och ge sig av. Hon tar det väldigt bra. Är inte arg, accepterar lugnt att hennes man blivit kär i en annan och vill leva sitt liv med henne.

Han är så lycklig. Kramar om mig hårt, vill inte släppa. Jag känner mig så älskad! Det är en så varm och öm känsla, att vara så högt älskad.

Jag väntar på honom utanför deras hus medan han packar. Hans fru kommer ut och ber mig fläta hennes hår. Det är kort och ljust och bak på huvudet har hon en kal fläck, stor som en fem-krona. Men jag flätar små, små flätor så där som Bo Derek hade en gång i begynnelsen. Min älskades snart före detta fru hyser inget agg mot vare sig mig eller honom.

Det är en ganska märklig känsla, men hela jag bubblar av lycka! Jag är så välsignad!”

Mannen jag drömde om är en kollega, en supergo kille som jag ser som min ”jobb-lillebror”. Tror jag drömde om honom för att …. hmm… nu blir det knöligt. Ni får lite bakgrund…

Så här –

Jag har två kollegor som är som bröder, den ena är en av mina chefer, ”Storebror”, och den andre är den yngre kollegan, ”Lillebror”.

Storebror och Lillebror blir stundtals ganska jobbiga tillsammans, de har mental mognad av 14 ibland och tja, sex höhö är ju jättekul att skoja om. De pratar med varandra varje (arbets)dag och jobbar tätt ihop. Nu har jag kommit in i ekvationen oftare och då blir det lite svajigt i dynamiken.

I torsdags var jag och Storebror på ett möte med en beställare. På väg tillbaka ringde Lillebror och eftersom det var  eftermiddag så… ja, flams. Jag hörde ju bara Storebrors del i samtalet men vid ett tillfälle sa han ”Vad säger du? Ser Hockeysmurf dig bara som ett sexobjekt?” varpå jag svarade att ”Han ÖNSKAR att jag såg honom som ett sexobjekt!” Självklart började jag fundera på vad i hela helvetet det var som fick honom att säga SÅ och varför han ens refererar till sånt samtidigt som han pratar om mig…

Det låter ju lite sjukt att jag refererar till just de här två kollegorna som ”storebror” och ”lillebror” men just Lillebror har förändrat sitt beteende gentemot mig de senaste dagarna. Jag tänker inte lägga nåt ”flörtvärde” i hans beteende, mest för att jag inte vill se det som det, men jag ser honom inte som någon som jag skulle kunna ens hångla med. Det är inget fel på hur han ser ut, inte alls, men jag har verkligen bara ”syskonkänslor” för honom. Lite synd kanske, på så rara ärtor som man säger 😉