DU kan vara en kärringjävel

Igår blev jag utskälld. Ordentligt. I sju minuter.

Jag tror hon andades ungefär en och en halv gång under den tiden.

Hon hade blivit kopplad till mig och varit väldigt trevlig mot receptionisten som tog emot samtalet (jag ringde nämligen upp receptionen när samtalet var över).
Jag hann säga ungefär en halv mening innan damen i andra änden började gapa.

Ju längre och högre hon skrek, desto fler förolämpningar hävde hon ur sig mot mig.

Jag var dum i huvudet, jag var en jävla kärring, det var på grund av såna människor som mig som Sverige ser ut som det gör idag osv osv.

Joråssatte…

Grejen är att om hon bara hållit käften och varit lugn hade jag kunnat hjälpa henne på två minuter, max. Men nähä, det passade sig inte. Hon valde att skrika och ha sig istället.

Nu tror ni kanske att jag blev ledsen? Eller arg kanske?

Nä. I slutet av hennes harang skrattade jag. Det var liksom så absurt! Det var helt sjukt att bli utskälld och förolämpad så intensivt att det blev komiskt.

Folk alltså… Vissa har grövre fel i skallen än andra tydligen haha! 😆